Himlen

Den afrikanska himlen bjuder på många skådespel. Vi har upplevt rent magiska fullmånenätter, haloer kring den brännande middagssolen, soluppgångar och solnedgångar i rött och orange samt de klaraste stjärnnätter. Vad du själv får uppleva i den vägen under en safari beror naturligtvis på vädret och andra faktorer, men om du reser under en torrperiod kan du i alla fall hoppas på en klar himmel under delar av resan. Månens faser går att ta reda på i tabeller och med onlinetjänster.

Himlen om dagen

Den östafrikanska himlen är i regel som klarast på mornarna, innan dagmoln har hunnit byggas upp. Detta är bra att tänka på om du vill ta bilder av t ex de högsta bergen, exempelvis Kilimanjaro eller Mount Kenya. Sikten kan vara klar och fin på morgonen, medan dis och moln senare under dagen kan göra att bergen knappt syns alls.

Gamar i uppvindar

De varma dagarna ger upphov till uppvindar, som bland annat gamarna utnyttjar. De glidflyger på dessa vindar och ses sällan slå med vingarna. Du kan hålla uppsikt efter gamar i skyn, eftersom de ibland kan peka ut platser där större rovdjur har slagit byten – en större mängd gamar på samma del av himlen brukar betyda antingen att det finns mat på marken nedanför eller att det just där finns en bra uppvind. Det är dock ingen mening med att spana efter gamarna på morgonen, eftersom solen då ännu inte har hunnit värma upp markytan såpass att uppvindar bildas. Under mornarna sitter gamarna i träd och inväntar vindarna.
 

Halo kring middagssolen.

Solen

Kenya ligger på ekvatorn och Tanzania strax söder om den. Det innebär att solen står högt. För oss som kommer från nordliga breddgrader kan det vara fascinerande att se solen nästan rakt upp.

Solen befinner sig i absolut zenit, dvs rakt upp, två gånger varje år. Det sker kring vårdagjämningen respektive höstdagjämningen. De exakta tidpunkterna för detta beror på var i regionen du befinner dig.

Skugga åt olika håll

Middagssolen befinner sig i sitt nordligaste läge i juni och i sitt sydligaste läge i december. Zenitpunkten ligger då en bra bit norr om respektive söder om Östafrika. Det innebär att skuggan faller åt olika håll beroende på årstiden.
 

Gnuer i morgonljus över Serengetislätten.

Soluppgångar och solnedgångar

Soluppgångarna och solnedgångarna är inte bara vackra utan också snabba. Det tar kanske 30 minuter från det att det första ljuset bryter natten tills solen är uppe.

Om du vill ta den där typiska soluppgångsbilden där solen bryter horisonten med akacior i förgrunden bör du planera fotograferingen. Välj ut en fin plats i tid och invänta sedan solen. Om du kan bör du stänga av kamerans autofokusering och i stället ställa in fokus på oändligheten (många kameror har svårt att fokusera på solen). Om du använder manuella inställningar för slutare, bländare och ASA-tal kan du i regel få djupare och finare färger (bilderna blir ofta bleka om kamerans automatik får bestämma). Stäng av blixten. Om du placerar kameran på ett stadigt underlag, exempelvis taket på safarifordonet, kan du använda längre slutartider utan att bilden blir suddig.
 

Fullmåne över Tarangire.

Månen

Fullmånen ser likadan ut som hemma, eftersom månen alltid har samma sida vänd mot jorden. Månskäran lutar dock på annat sätt än du är van vid.

Om du har en ljuskänslig kikare (vilket de flesta kikare i fullformat är) är månskenet starkt nog för att du ska kunna spana efter djur i den under fullmånenätter.

Stjärnor och planeter

Stjärnhimlen ute i bushen kan vara fantastisk, då där finns så lite ljusförorening (och annan förorening).

Om du är intresserad på allvar kan du ta med en stjärnatlas och utforska stjärnbilderna, av vilka vissa aldrig syns hemma hos oss uppe i norr.

Södra korset

Södra korset är den minsta stjärnbilden av alla. Då den pekar ut var söder ligger har den väglett sjöfarare och andra resande under årtusenden. Det finns också ett snarlikt falsk kors på himlen inte så långt från Södra korset, men det falska korset går inte att navigera efter.

För att kontrollera att det är Södra korset som du ser kan du leta efter två ljusstarka stjärnor vid sidan om det: Alpha och Beta Centauri. Om du drar en linje mellan dessa och förlänger linjen ska den peka mot Södra korsets huvud.

Alpha Centauri är inte bara en pekare till Södra korset utan också den stjärna (eller snarare trippelstjärna) som är solens närmaste grannstjärna. Alpha Centauri ligger drygt fyra ljusår bort.
 

Stjärnor som pekar ut Södra korset och Omega Centauri.

Den ljusaste stjärnhopen

Om du drar en linje från Beta Centauri genom Epsilon Centauri pekar linjen ut Omega Centauri. Omega är ingen stjärna utan en klotformig stjärnhop som består av 10 miljoner stjärnor och ligger 17 000 ljusår bort. Den är den ljusaste klothopen på stjärnhimlen. Nu pekar dock vissa nya rön på att det alls inte är en klothop utan en gammal dvärggalax, som har ett svart hål i sitt centrum.

Galaxer

Stora magellanska molnet, som kan skönjas som ett dis nära stjärnbilden Svärdfisken i söder på natthimlen, är en dvärggalax på 160 000 ljusårs avstånd från vår egen galax, Vintergatan. I stjärnbilden Tukanen inte så lång därifrån syns en annan dvärggalax, Lilla magellanska molnet. Båda dessa dvärggalaxer kan ses med blotta ögat.

Den fullgalax som är Vintergatans närmaste granne, Andromedagalaxen med dess uppemot 300 miljarder stjärnor, kan också ses, men den kan ses lika bra hemma i Sverige och är därmed inget unikt på safarihimlen.

Planeter

För att hitta planeter på stjärnhimlen under safarin kan du ta med en utskrift från ett stjärnatlasprogram som visar hur natthimlen ser ut under din resa. Under "Andra webbplatser" i högerspalten finns en länk till ett sådant onlineprogram.