Zambia

Zambia ligger omslutet av land på den afrikanska centralplatån, beläget som en länk mellan östra Afrika (Tanzania, Kenya och Uganda) och södra Afrika (Sydafrika, Namibia, Botswana och Zimbabwe). Klimatet är tropiskt, men det mildras av höjden över havet. Platån utgörs till stor del av savann och woodland. Bland de förhållandevis många floderna och vattensystemen är Zambezifloden den största, liksom platsen för de mäktiga Victoriafallen.

I öster skär en gren av förkastningssprickan Great Rift Valley in i landet och skapar dramatisk natur och goda djurområden.

Obs!

Den här informationssidan om Zambia faller utanför det egentliga ämnesområdet på www.savannen.com, där ämnet är safari i Kenya och Tanzania. Det innebär att informationen på övriga sidor på webbplatsen inte med säkerhet överensstämmer med förhållandena i Zambia.
 

Lechwevattenbockar.

Safarilandet Zambia

Zambia är ett ganska outvecklat safariland, där infrastrukturen är dålig och djurlivet anfäktat av tjuvjakt. Men naturskyddet har förbättrats och safarimöjligheterna är på sina håll mycket goda, inte minst i former som är mer ovanliga i de mer kända safariländerna. I Zambia finns fina förutsättningar för safarier till fots och i båt, och nattsafari och offroadkörning förekommer i många nationalparker.

Landets bästa safariområden ligger vid större vattensystem. De stora djurområdena längs Kafuefloden i centrala Zambia domineras av flodslätt, savann och woodland. Djurlivet är bra, och en intressant lokal djurart är kafueslättens lechwevattenbock. Ett annat fint område ligger längs Zambezifloden i landets södra ände. Här görs mycket av djurskådningen i båt, och goda möjligheter finns till sportfiske efter bland annat tigerfisk. I öster ligger Luangwadalen, ett vildmarksområde med mycket bra förutsättningar för safarier till fots. I landets nordliga delar finns också ett antal nationalparker, men här har tjuvjakten decimerat djurlivet kraftigt. Liksom i de övriga nämnda områdena finns dock ett fint och artbrett fågelliv.

Avstånden i landet är långa och många av nationalparkerna kan bara nås på dåliga vägar eller med safariflyg. Det finns dock många fina lodger.
 

Bushvandring i Lower Zambezi National Park.
  

Parker i Zambia

Det finns ett antal nationalparker i landet, liksom en hel del privatägda rancher som fungerar som mindre reservat.
 

Liuwa Plains National Park

Liuwa Plains ligger avlägset i västra Zambia och är en i stort sett orörd vildmark. En stor del av parken utgörs av böljande gräsmarker, här och var med inslag av palmdungar, skogsområden och sänkor. Kraftiga och dramatiska oväder med åska förekommer emellanåt.

Djuren är ofta spridda över slätterna, så det krävs en del bilkörning för att hitta dem. Stora hjordar med strimmig gnu förekommer, liksom zebror, röd lechwevattenbock, sassaby, hästantilop och mindre antiloper som oribi, steenbok och dykare. Bland de större rovdjuren finns chans att se lejon, hyenor och afrikanska vildhundar, bland de mindre servaler, schakaler och afrikanska vildkatter. Fågellivet är artrikt, med chans på exempelvis sekreterarfågel, vidafinkar, savannpiplärka, skrikhavsörn och kungsfiskare.

En outvecklad park

Liuwa Plains är en outvecklad park med få faciliteter, och detta i sig ger förutsättningar för äkta vildmarksupplevelser. Fyrhjulsdrift är nödvändig, och helst ska två eller fler fordon färdas tillsammans. Man bör vara själförsörjande i fråga om vatten, mat, bränsle och utrustning, samt ha viss erfarenhet av bilkörning offroad. En bra lokalguide eller GPS rekommenderas.

Den bästa tiden att besöka parken är mellan aug och dec. Regnperioden börjar i nov, då kraftiga regnväder får området att blomma upp. Vid den här tiden börjar stora gnuhjordar att vandra över slätten från grannlandet Angola. Framkomligheten försämras dock påtagligt av regnen.
 

West Lunga National Park

West Lunga ligger mycket svårtillgängligt i norra delen av västra Zambia. Parken täcker 1 680 km2 mellan floderna Lunga och Kabompo och är outvecklad som park. I området finns våtmarker, skogar, woodland, öppna gräsmarker och vassområden.

Bland däggdjuren förekommer elefant, afrikansk buffel, flodhäst, vårtsvin, sitatunga (eller sumpbock), puku, dykare, oribi, sabelantilop och defassavattenbock. Förr var djurmängderna goda, men har minskat avsevärt till följd av tjuvjakt. Rovdjur förekommer – bland annat har enstaka observationer av afrikansk vildhund gjorts – men dessa jagas hårt. Fågellivet är bra. Ingen logi finns i parken.
 

Sioma Ngwezi National Park

Sioma Ngwezi ligger på gränsen mot Angola i sydvästra Zambia. Den är en outvecklad och avlägsen park, som inte förrän på senare tid har börjat få besökare i någon omfattning. Parken täcker en yta om 5 000 km2 och ligger omgiven av 35 000 km2 naturskyddade områden, som ger djuren en vandringskorridor mellan Angola, Namibia (östra Capriviremsan) och norra Botswana, samt till Zambezifloden.

En hel del tjuvskytte förekommer, men många elefanter har ändå sökt sig dit från värre omständigheter i Angola. Mer än 3 000 elefanter beräknas finnas i parken, liksom andra utsatta arter som hästantilop, sabelantilop, afrikansk vildhund och gepard. Där finns även impala, sassaby, strimmig gnu, pukuantilop, kudu och zebra. Sioma Ngwezi är också, vid sidan om Luangwadalen och Mosi-oa-Tunya, enda stället i Zambia där det finns giraffer. Bland rovdjuren finns utöver gepard och vildhund också lejon, leopard och fläckig hyena. Djurskådningen är bäst i de centrala och västra delarna, där minst tjuvjakt har förekommit.

En stor del av parken täcks av woodland med miombo eller akacia, här och var med en glänta kring ett vattenhål. Det finns inga faciliteter för besökare, och vägarna är få. En lokalguide eller GPS behövs för att hitta rätt. Vid Zambezifloden utanför parken finns ett par lodger som kan användas som bas för besök i Sioma Ngwezi.
 

Djurskådning i Mosi-oa-Tunya.
 

Mosi-oa-Tunya National Park

Mosi-oa-Tunya är Zambias minsta park, bara 66 km2 stor. Den ligger längs Zambezifloden i södra Zambia, cirka 450 km sydväst om huvudstaden Lusaka, och består av två delar: dels en park med djur, dels de mäktiga Victoriafallen.

Parken ligger längs Zambeziflodens norra strand, utgörs av galleriskogar, woodland och små slättområden, och är känd för sitt bestånd av vit noshörning och för sina giraffer.

Andra djur som förekommer är sabelantilop, eland, gnu, lechwevattenbock, impala, vårtsvin, babianer, afrikansk buffel och emellanåt elefanter, som under den torraste delen av året ibland söker sig till området.
 

Blue Lagoon National Park

Blue Lagoon ligger på Kafueslätten, en och en halv timmes bilväg västerut från Lusaka, och är ett vackert område med vattenvägar, laguner och flodslätter, kantade av akaciewoodland. De stora flodslätterna är hemvist för en lokal underart av lechwevattenbock, kafueslättens lechwevattenbock, som finns där i tusental. Där finns också afrikanska bufflar, men vid sidan om vattenbockarna är det fågellivet som är parkens stora dragplåster. Fler än 400 fågelarter har observerats. Parken har öppnats för besök ganska nyligen och saknar faciliteter.
 

Kafue National Park

Kafue är Zambias största och äldsta park, belägen i de centrala delarna av västra Zambia. Den upprättades 1950 och täcker i dag 22 400 km2. Trots att den ligger förhållandevis nära huvudstaden Lusaka har parken inte börjat utvecklas förrän på senare tid, efter många år av bristfälligt underhåll och tjuvjakt. Kafuefloden flyter genom parkens norra del, där Busangaslätten, en stor flodslätt kring floden och dess biflöden, dominerar landskapsbilden.

Under regnperioden översvämmas slätten, och ger under andra tider på året ett bra bete åt djuren. Där finns också woodland med miombo. Den här delen av parken är känd för sitt bestånd av sitatunga (eller sumpbock), röd lechwevattenbock, defassavattenbock och pukuantilop. Lejon observeras ofta, och det finns bra chanser att se leopard. I floden finns krokodiler och flodhästar.

Mopane, miombo och baobab

I söder finns skog, woodland med mopane, miombo och den stora Nanzhilaslätten med utspridda baobabträd och euphorbior. Här förekommer hästantilop, sabelantilop, oribi, eland, koantilop, elefant och ibland gepard och afrikansk vildhund. Djurskådningen är som bäst under de torra månaderna apr–okt. Vid parkgränsen åt öster ligger en kraftverksdamm i Kafuefloden. Den är ett bra ställe för djurskådning och inte minst för fågelskådning, med chans att se exempelvis skrikhavsörn och goliathäger. Fler än 400 fågelarter har observerats.

Vägarna i och kring parken är dåliga, vissa så dåliga att de under regnperioden blir svår- eller oframkomliga också med fyrhjulsdrift. Det lättaste sättet att nå Kafue är med safariflyg, som går från bland annat Lusaka och Livingstone.

Lodger och camper

Det finns ett antal lodger och camper i olika standard- och prisklasser. De erbjuder djurskådning i olika form på land och på vattnet, många av dem också fiske. Parken betraktas som ett malariaområde.
 

Lechwevattenbockar och vita pelikaner i Lochinvar.
 

Lochinvar National Park

Lochinvar ligger i södra delen av Kafueslätten, tre timmars bilresa från Lusaka, och täcker en yta om 428 km2. Parken hör inte till de bättre i fråga om däggdjur, men har en vacker natur och mycket bra fågelskådning.

Den nordligaste delen av parken utgörs av flodslätterna längs Kafuefloden, som säsongsvis är översvämmade. Vattenståndet är som högst i maj, mot slutet av eller strax efter regnperioden, och lägst i okt–nov, i slutet av torrperioden. Här kan du se kafueslättens lechwevattenbock, strimmig gnu, kudu, oribi och afrikansk buffel. Leopard och fläckig hyena förekommer.

Den södra delen av parken utgörs av woodland med akacia och combretum. Här i den tätare vegetationen finns buskbock, busksvin, babianer och markattor.

Fler än 400 fågelarter har observerats. Våtmarkerna i norr attraherar tranor, storkar, pelikaner och flamingor. Rovfågelarterna är många och omfattar bland annat sekreterarfågel, fiskgjuse och pilgrimsfalk.

Logi finns på en lyxig tältcamp, i hyrstugor och på camping. Fyrhjulsdrift är inte nödvändig annat än under regnperioden. Parken betraktas som ett malariaområde.
 

Kanotsafari i Lower Zambezi.
 

Lower Zambezi National Park

Lower Zambezi (drygt 4 000 km2) ligger längs Zambeziflodens norra strand vid Zambias gräns, mitt emot Mana Pools National Park i Zimbabwe på andra sidan floden. Här har floden lugnat sig efter Victoriafallen och flyter stilla österut, beströdd av en mängd små vassöar.

I parken finns tre dominerande naturtyper. Längs flodstranden växer galleriskogar med Ficus och andra trädslag som trivs vid vatten. Innanför ligger en flodslätt kantad av mopaneskog, och i parkens nordligaste del,
längs bort från floden, ligger otillgängliga kullar med woodland.

Landvägar och vattenvägar

Naturen är en äkta vildmark. Det finns möjligheter att ta sig fram genom parken i fordon, men vägnätet är outvecklat. Det är lättare att utforska parken vattenvägen, vilket ofta görs i kanot. Artrikedomen bland däggdjuren är inte lika stor som i vissa andra av parkerna i landet, men i kanot på de otaliga vattenvägarna går det ofta att komma nära djuren utan att de skräms iväg.

Mycket av djurlivet är koncentrerat till områdena närmast floden. Hjordar om upp till 100 elefanter förekommer, liksom bufflar och vattenbockar som tar sig mellan vassöarna, flodhästar och krokodiler i floden, och en fin skara rovdjur som lejon och leoparder. Bland de många fåglarna syns kungsfiskare, papegojor, näshornsfåglar och skrikhavsörn. Vitpannad biätare och karminbiätare förekommer längs flodbankarna, och narinatrogon och klippörn har observerats.

Längs Zambezifloden ligger ett antal bra lodger. Många av dem erbjuder djurskådning i fordon och till fots, liksom nattsafari och fiske efter den stridbara tigerfisken. Parken betraktas som ett malariaområde.

Den bästa tiden att besöka Lower Zambezi är jun–sep. Fisket är bäst under sep–okt.
 

Kasanka National Park

Kasanka ligger i sydöstra delen av Bangweulubäckenet (se Lake Bangweulu nedan). Den är en vacker men förhållandevis liten park, 450 km2, men den omväxlande naturen med floder, sjöar, våtmarker, skogar, woodland med miombo och gräsmarker ger förutsättningar för ett utmärkt fågelliv och skapligt däggdjursliv.

För tio år sedan förekom mycket tjuvjakt i parken, men parkskyddet har sedan dess förbättrats och infrastrukturen för safariturism förbättrats. Bland djurarterna som har återhämtat sig finns flodhäst, sabelantilop, koantilop och puku. Där finns också sitatunga (eller sumpbock), rörbock, vattenbock, liksom emellanåt elefanter, vars antal sakta ökar. Fler än 330 fågelarter har observerats, bland dem den ovanliga träskonäbben, Pels fiskuggla, tranor och Ross turako.

Djurskådningen är bäst under de torra månaderna maj–okt, medan fågelskådningen är bäst under regnperioden nov–mar, då flyttfåglar norrifrån finns på plats. Djurskådningen i parken görs både i fordon och till fots, och det finns möjligheter att fiska bland annat tigerfisk.

Logi finns på ett par camper och en enkel campingplats. I Kasanka finns ett minnesmärke över David Livingstone, under vilket hans hjärta sägs ligga begravt.
 

En leopard har upptäckts under en nattsafari.
 

Luangwadalen

Luangwadalen – Luangwa Valley – är en utlöpare från förkastningssprickan Great Rift Valleys västra gren (som löper i nord–sydlig riktning längs gränsen mellan Tanzania och Kongo, och fortsätter söderut längs gränsen mellan Tanzania och Malawi). Dalbottnen ligger omkring 1 000 meter lägre än den omgivande platån. Luangwadalen är ett mycket bra djurområde, där fyra nationalparker ligger: North Luangwa, South Luangwa, Luambe och Lukusuzi.

Genom dalen rinner Luangwafloden, som har ett antal biflöden som torkar ut under torrperioden. Flodens lopp har förändrats emellanåt och efterlämnat korvsjöar. Vegetationen är tät i stora delar av området, med åretruntgröna skogar kring floden. Längs dess västra bank ligger de två största parkerna, North Luangwa och South Luangwa.

I dag finns logi på ett 20-tal ställen i dalen, från enklare camper till lyxlodger. Utöver login erbjuder man safari till fots och i fordon, nattsafari m m.
 

North Luangwa National Park

North Luangwa är ett drygt 4 600 km2 stort område av orörd vildmark, beläget i Luangwadalen i Zambia. Parken kan enbart besökas via ett par lokala safariarrangörer, som gör safarier till fots i området (djurskådning i bil är inte tillåten). Där finns ingen permanentbyggd logi. Djuren är helt ovana vid människor, och det är inte omöjligt att du inte träffar på några andra besökare. Ett antal olika naturtyper förekommer, bland dem skog/woodland med mopane, gräsmarker, bushområden med främst akacia, skogar och galleriskogar längs de två floderna som skär genom parken,
Lufila och Mwaleshi.

Parken är känd för sina stora hjordar med afrikansk buffel och stora lejonflockar. Andra vanliga däggdjur är hyena, koantilop, buskbock, zebra, babian, eland, pukuantilop, kudu, oribi, rörbock och impala. Också elefanter och leoparder observeras ibland, men mer sällan än i systerparken South Luangwa. Fågellivet är fint, med bland annat kungsfiskare, starar och turakoer. Fladdermusvråk och Pels fiskuggla har observerats.

Undvik att besöka parken under regnperioden nov–mar, då framkomligheten är svår eller omöjlig. Torrperioden sträcker sig apr–okt. Den bästa tiden för ett besök är jul–okt.

Parken betraktas som ett malariaområde.
 

Djurskådning i South Luangwa.
 

South Luangwa National Park

South Luangwa ligger i Luangwadalen i östra Zambia och täcker en yta om drygt 9 000 km2. Det är ett avlägset beläget vildmarksområde längs den livgivande Luangwafloden, omgiven av flodslätt och savann. Parken har inte en enorm artrikedom bland däggdjuren, men likväl stora mängder djur. Fågelskådningen är också mycket bra.

South Luangwa ligger i Luangwadalen i östra Zambia och täcker en yta om drygt 9 000 km2. Det är ett avlägset beläget vildmarksområde längs den livgivande Luangwafloden, omgiven av flodslätt och savann. Parken har inte en enorm artrikedom bland däggdjuren, men likväl stora mängder djur. Fågelskådningen är också mycket bra.

Stora elefanthjordar

South Luangwa är känd för sina stora elefanthjordar (som dock främst uppträder under regnperioden, när parken är svårframkomlig), sitt stora bestånd av flodhästar och de många krokodilerna. Här finns en lokal underart av giraff, thornicroftgiraff, liksom gott om afrikansk buffel, lejon, hyena, vattenbock, impala, kudu, eland, puku, buskbock och zebra. Gnu, afrikansk vildhund och leopard förekommer. Parken är dock inget Big five-område, då noshörningen har utrotats av tjuvjägare.

Fler än 400 fågelarter har observerats i parken, bland dem krontrana, karminbiätare, marknäshornsfågel, lilabröstad blåkråka, gycklarörn, sadelnäbbstork och skrikhavsörn, samt vattennära fåglar som hägrar och gapnäbbstork. Många flyttfåglar uppehåller sig i området under regnperioden från nov till mar. Då grönskar den tidigare under året torra parken snabbt upp. Regnen kan mycket snabbt höja vattenståndet i floden och få markerna omkring den att svämma över. När torrperioden kommer i apr/maj blir temperaturerna lägre och dagarna soliga, men temperaturerna stiger sakta. Okt är varm och den bästa månaden för djurskådning, då den dåliga tillgången till ytvatten ute i parken får djuren att koncentreras längs floden.

Bilsafari och nattsafari

Logi finns på ett antal lodger, camper och campingplatser i parken och i ett angränsande viltreservat. Man arrangerar safari i bil och till fots (parken är känd för sina goda möjligheter för fotsafari), liksom nattsafari. Vissa lodger har mindre, mobila bushcamper ute i vildmarken, där gästerna kan tillbringa några nätter av sin vistelse. Parken betraktas som ett malariaområde.

Fyrhjulsdrift är nödvändig, och vissa vägar till och i parken körs med fördel i grupper om minst två fordon. En närbelägen flygplats har nyligen fått status som internationell flygplats, och därigenom går det nu att enkelt flyga till området från grannländerna utan att behöva ta omvägen via Lusaka.
 

Lejon.
 

Luambe National Park

Luambe är en vacker mindre park som ligger på östra sidan om Luangwafloden mellan North Luangwa och South Luangwa. Besökarna är få, inte minst för att tjuvjägare har gått hårt åt djurbeståndet. Där finns dock en del afrikansk buffel, elefant, flodhäst, impala, eland och lejon kvar i parken.
 

Lukusuzi National Park

Lukusuzi ligger på den östra sidan av Luangwa Valley och är lite högre belägen än de övriga parkerna i området. Halva parken består av en platå med böljande gräsmarker, resten av klippigare områden och woodland med miombo. Detta är en avlägsen, vild och outvecklad park, vars djurbestånd inte är helt kartlagt. Fläckig hyena är det vanligaste stora rovdjuret och bland hovdjuren förekommer elefanter, afrikanska bufflar, strimmig gnu, eland, koantilop, hästantilop, sabelantilop, klippspringare och vårtsvin. Parken kan besökas med fyrhjulsdrift under torrperioden.
 

Lavushi Mandla National Park

Lavushi Mandla ligger centralt i den östra delen av Zambia och är numera inte särskilt intressant ut safarisynpunkt, då det mesta av djurlivet är borta till följd av tjuvjakt. Parken har en enda väg och saknar logimöjligheter. Däremot finns gott om tsetseflugor och ett fortfarande bra fågelliv.
 

Isangano National Park

Isangano ligger i samma del av Zambia som Lavushi Mandla och är också en relativt ointressant park för safariresenärer, då den saknar infrastruktur, viltvård och djur.
 

Mweru Wantipa National Park

Mweru Wantipa är ännu en nedgången park som har fallit offer för tjuvjakten. Den ligger omgiven av sjöar i norr i Zambias östra del och hade förr ett gott bestånd av bland annat elefant och krokodil. I dag återstår några mindre buffelhjordar av djurlivet. Sjöstränderna kantas av vassområden, och den sällsynta sitatungan (eller sumpbocken) bör förekomma här. Fågelskådningen är fin. Det finns inga faciliteter för besökare, men det går att campa vid sjön. Parken är oframkomlig under regnen i dec–mar.
 

Tanganyikasjön.
 

Nsumbu National Park

Nsumbu (ibland Sumbu) ligger i nordligaste Zambia, vid Tanganyikasjöns södra spets. Den är drygt 2 000 km2 stor och har en strandlinje som anses vara bland sjöns vackraste, med stränder, branta stup och klippiga vikar. Parkens inre delar täcks i hög grad av snårig skog, och längs den östra parkgränsen flyter Lufubufloden genom en djup floddal och mynnar ut i Tanganyikasjön. I väster gränsar Nsumbu mot två djurskyddsområden, som ger parken en buffert mot omvärlden.

Djurlivet i parken utrotades tidigare nästan helt av tjuvjägare, men under senare år har djur återinförts. I dag förekommer stora elefanthjordar, buskbock, vårtsvin, puku, hästantilop, sabelantilop, eland, koantilop, afrikansk buffel och zebra, liksom lejon och leopard. Blådykare är en ovanlig art som finns i parken, och i sjön finns flodhästar och krokodiler. Fågellivet är rikt. Bland fåglarna som observeras finns flamingo, afrikansk saxnäbb, skedstork, gråhuvad mås och palmgam.

Logi finns på ett par lodger längs stranden, liksom på en campingplats vid sjön.
 

Lusenga Plain National Park

Lusenga Plain ligger i samma del av norra Zambia som Nsumbu (se ovan) och utgörs av en stor öppen slätt, vassklädda våtmarker, skog, kullar och woodland med miombo. Den gränsar mot Kalungwishifloden och har tre fina vattenfall. Platsen för nationalparken valdes väl, men den har inte utvecklats, utan har drabbats av omfattande tjuvjakt. Det finns dock fortfarande afrikansk buffel, dykarantiloper, buskbock och rörbock i området.
 

Nyika Plateau National Park

Nyika Plateau är en vacker park i höglandet vid Zambias gräns mot Malawi i öster (och är en fortsättning på en park som skyddar platån på Malawisidan). Den ligger på 2 000 meters höjd och består av böljande gräsmarker, granitöar och klippor, dalgångar och små tropiska skogar med apor och lianer. Vyerna är storslagna och höjden gör klimatet svalt under de annars heta sommarmånaderna, då temperaturen i parken sällan överstiger 20 grader.

Bland djuren finns zebra, hästantilop, eland, buskbock, rörbock, vårtsvin, blå markatta och leopard. Området är känt för en röd dykarantilop, som dock är skygg och svår att få se. På nattsafari går det att få se nattaktiva djur som genett, honungsgrävling och busksvin.

Fågelskådning och flora

Fågelskådningen är fin året om, men bäst mellan okt och jan, då flyttfåglarna är på plats. Solfåglar, bandtrogon, flugsnappare, bulbyler och mer finns att se. Fina möjligheter finns också för vandring, inte minst för dig som är intresserad av floran. Där finns bland annat pelargonior, hibiskus, orkidéer och jättelobelior.

Det mesta regnet faller mellan dec och mar. Detta är den varmare årstiden, men nätterna kan bli kalla. Under den kyligare torrperioden förekommer nattfrost. Djurskådningen är bäst under torrtiden. Då är vägarna framkomliga med tvåhjulsdrift, men fyrhjulsdrift krävs om du ska besöka parken från Zambiasidan under regnperioden (du kan även komma från Malawisidan, där vägarna är bättre). Logi finns på lodge i gammal kolonial stil.
 

Privata reservat

I Zambia finns ett antal privatägda rancher som fungerar som privata reservat. De består typiskt av en lodge för ett mindre antal gäster, varifrån vandringar och djurskådningsturer i bil, i vissa fall även ridturer, görs på de egna markerna, som ofta är i storleksordningen 40–50 km2. Atmosfären är ofta hemtrevlig och inte sällan kan du räkna med mycket bra guidning.

Ett par reservat av det här slaget är Chaminuka Nature Reserve, Lilayi Lodge och Lechwe Lodge, som alla ligger mindre än en timmes bilresa från Lusaka, och Nchila Wildlife Reserve i avlägsna delar i nordvästra Zambia.
 

Victoriafallen.
  

Andra naturområden

Victoriafallen

De 100 meter höga Victoriafallen ligger i Zambezifloden, på gränsen mellan södra Zambia och Zimbabwe. Systemet av fall är 1,6 km brett, och det lokala namnet Mosi-oa-Tunya, "dånande rök", antyder fallens karaktär. Under mar och apr, när vattenflödet är som störst, kan fallen vara svåra att se för all vattenrök. En bro förbinder Zambia- med Zimbabwesidan, där städerna Livingstone och Victoria Falls ligger på respektive sida. Logi finns på båda sidor om fallen – vissa av hotellen är mycket fina.
 

Lake Bangweulu

I Bangweulubäckenet i nordöstra Zambia ligger Lake Bangweulu omgiven av stora våtmarker. Området kring sjön svämmar över under regnperioden varje år och torkar ut under torrperioden. De högre belägna områdena kring sjön domineras av woodland med miombo. Slätterna kring sjön är gräsklädda och genomkorsas av vasskantade vattenvägar.

Fågellivet är områdets stora attraktion, med 400 observerade arter och träskonäbben som kanske största raritet. Här finns flamingor, pelikaner, tranor, storkar, många slags gäss och änder, jakana, hägrar, biätare och mycket mer.

Däggdjurslivet är mer sparsamt, men i våtmarkerna finns två ovanliga antiloper, svart lechwevattenbock och sitatunga (eller sumpbock). På torrare mark förekommer hästantilop, apor och leoparder, medan lejonen har försvunnit under de senaste årtiondena. Elefanter och bufflar söker sig till gräsmarkerna kring sjön under årets torra del.

Under torrtiden kan området besökas med fyrhjulsdrivna fordon. Du bör vara helt självförsörjande, eftersom detta är avlägsna trakter. Under regnperioden nov–mar är framkomligheten sämre och insekterna fler, samtidigt som fågellivet är bättre. Logi finns på en tältcamp och på en enklare camping.
 

Lake Kariba

Lake Kariba är en kraftverksdamm i Zambeziflodens lopp, belägen på gränsen mellan södra Zambia och Zimbabwe. Omgivningen är vacker och har ett bra djurliv, medan sjön i sig erbjuder ett bra sportfiske efter tigerfisk.
 

Kanottur på Zambezifloden.
  

Städer

Lusaka

Lusaka är Zambias huvudstad och ligger i landets södra/centrala del, som är den mest tätbefolkade. I staden finns den internationella flygplatsen (LUN/FLLS), men i övrigt har staden inte så mycket att locka besökande turister med. Den är en smutsig och rörig stad, som har vuxit kraftigt under de senaste årtiondena. Där finns ett utbud av hotell, och klimatet är fint, med varma och soliga somrar och milda vintrar.

Chipata

Chipata i östra Zambia är porten till South Luangwa National Park och gränsstad mot Malawi. Staden ligger bara 1,5 timmars bilresa från Malawis huvudstad Lilongwe.

Livingstone

Livingstone ligger 10 km från Victoriafallen i södra Zambia och är således en stad som får många turistbesök. Den är en avspänd stad med god atmosfär och charm. Längs huvudgatan ligger hus i klassisk kolonialstil.
 

En grupp zambiska kvinnor.
 

Folk

Zambias befolkning utgörs av omkring 70 olika stammar. Ingen stam dominerar, utan folket betraktar sig i tämligen hög grad som zambier. Några av de större stammarna är lozi, som traditionellt sett lever av boskapsskötsel, luvale, som betraktats som duktiga handelsmän, och det nomadiska jägar- och samlarfolket bemba.

Nästan hälften av befolkningen är 15 år eller yngre. 50–70 % är kristna, övriga i huvudsak utövare av traditionella afrikanska religioner.

Klimat

Dec–apr är en varm, regnig och fuktig tid, under vilken många lodger stänger på grund av att många vägar blir oframkomliga. Temperaturerna ligger uppåt 30 grader. Maj–sep är en sval och torr vinter med dagstemperaturer upp till 25 grader och nattemperaturer ned till strax under 10. Okt–nov är en varm och torr årstid.

Den bästa tiden att besöka Zambia är under de torra månaderna jun–nov.