Reptiler

De djurslag som du ser mest av på en safari i Kenya eller Tanzania är däggdjur och fåglar, men du kan också få se en del reptiler. De vanligaste reptilerna är ödlor, som du kan se utan att leta aktivt – de dyker upp då och då. Ibland träffar man på landsköldpaddor ute på savannen, och krokodiler finns att hitta i vissa floder och sjöar. Somliga resenärer ser havssköldpaddor ute vid kusten. Det är dock ganska ovanligt att se ormar.

Generellt sett är torra parker som Samburu och Shaba bra områden att se reptiler i. I floden i dessa båda parker finns gott om krokodiler, och varaner, ödlor och landsköldpaddor lever kring den eller ute i bushen. Ödlor ses också kring många lodger, inte minst nattaktiva geckoödlor.

Artlista: Reptiler

Är reptilerna farliga?

De flesta reptiler, inklusive samtliga östafrikanska ödlor (och alla grodor, som dock inte är reptiler utan amfibier), är ofarliga för människor. Slicka inte på dem och tvätta händerna efteråt om du har hanterat en.

De enda reptiler i Tanzania och Kenya som kan tänkas ge sig på en människa i jaktsyfte är nilkrokodiler och stora klippytonormar (som dock påträffas sällan). Vissa ormar är giftiga och kan bita eller spotta gift om de känner sig hotade. En trängd varan kan försvara sig genom att bita.
 

Nilkrokodil.

Krokodiler

Nilkrokodilen, som är den krokodilart som förekommer i Tanzania och Kenya, är en mycket stor reptil. En stor individ kan bli mer än 5 meter lång. Nilkrokodilen och saltvattenkrokodilen i sydöstra Asien och Australien är de enda krokodilarter som regelbundet angriper och dödar människor.

Nilkrokodiler förekommer i floder och sjöar, men kan även förekomma i bräckt vatten och till och med bege sig ut i havet. De smygjagar genom att sakta närma sig sitt tänkta byte. De är kamouflerade så att de är svåra att se i grumligt vatten. När de väl attackerar är de explosiva och starka.

Krokodilerna som lever i delar av Marafloden och Grumetifloden i ekosystemet Serengeti–Masai Mara är kända för att vara stora, som resultat av den goda tillgången på föda – de vandrande hjordarna med gnuer och zebror, dvs migrationen, tar sig över dessa floder och innebär kalas för de väntande krokodilerna.

Varning vid vatten

När du under en safari rör dig kring ett vattendrag där det finns nilkrokodiler ska du vara uppmärksam och medveten om att krokodiler kan angripa människor. Se dig för var du går och håll dig tio meter eller mer från vattenbrynet.
 

Agama mwanzae (på engelska Mwanza flat-headed agama).

Ödlor

Ödlorna är de reptiler som ses mest i Östafrika. Geckoödlor kan ses på väggar och i tak nattetid, agamödlor springer över klippor ute i bushen på dagarna och varaner visar sig ibland kring floder och bäckar. Skinkar och lacertider (typiska ödlor) ses också ibland, medan kameleonter som rör sig långsamt och håller till i tätare vegetation är svårare att upptäcka.

Vissa av agamödlorna har röd eller orange färg, men det är inte en varningsfärg som betyder att de är giftiga – de är ofarliga.
 

Nilvaran.

Varaner

Varanerna är de största ödlorna i Östafrika. Nilvaranen, som är den vanligaste arten, ses oftast i närheten av vatten. Den är skygg och springer oftast iväg om man närmar sig, men den kan bitas om den blir trängd. En nilvaran blir som mest 2,5 meter lång, men de individer du ser är oftast kortare.

Den vitstrupade varanen/savannvaranen är kraftigare men kortare (upp till 1,5 m). Den föredrar torrare miljöer och ses mer sällan än nilvaranen. Den kan ses i exempelvis Tsavo och Samburu i Kenya.
 

Leopardsköldpadda.

Sköldpaddor

Landsköldpaddor ses emellanåt ute i bushen. Leopardsköldpaddan är den största arten och är också den som är vanligast att se, i synnerhet efter regn. Som ordet landsköldpadda antyder lever den på land.

Vattensköldpaddor lever i vatten och kan ibland ses i och kring floder och dammar. Det finns också arter som föredrar mindre (och ibland icke permanenta) vattensamlingar, exempelvis vattenpölar, diken och vattenhål, där det inte kan förekomma några krokodiler.

Längs Östafrikas kust finns havssköldpaddor, av vilka somliga blir så långa som 1,2 meter. De observeras oftast vid dykning, men kan också ses ibland under båtturer och i vissa områden även på stränderna.
 

Stor klippyton har fångat en antilop.

Ormar

Det finns ormar i den östafrikanska bushen, men de flesta resenärer på vanliga safariresor får inte se några. I regel behöver du leta efter ormar för att få se dem. Det är störst aktivitet bland ormarna under nederbördsrika perioder, då också grodorna, som är huvudfödan för många ormar, är som mest aktiva.

De flesta ormarter är inte giftiga eller har så milt gift att de inte är farliga för människor. Det finns även mycket giftiga ormar, exempelvis mambor, kobror och huggormar, men ormbett är mycket ovanliga bland turister. Du bör dock vara uppmärksam när du rör dig i terräng och undvika att sätta fötter och händer där du inte kan se. Använd en ficklampa när du rör dig utomhus i mörkret.

Klippytonormen är den största ormen i regionen och kan bli mer än 6 meter lång. Den är inte giftig, utan kväver sina byten. Mycket stora pytonormar kan vara farliga för människor. Håll uppsikt över barn om det finns pytonormar i närheten.

Möten med ormar

Giftormar biter inte människor för att äta dem eller för att de är elaka, utan för att de känner sig hotade. Håll minst två ormlängders avstånd till alla ormar som du inte säkert vet är ofarliga, och tänk på att en spottkobra, som är en större orm, kan spotta sitt gift åtminstone tre meter (mot ögonen).

För att inte störa ormen bör du hålla ännu större avstånd. Försök inte hantera en orm om du inte vet vad du håller på med. Närma dig inte en till synes död orm, som kanske inte alls är död. Och så vidare. Kort och gott, håll avstånd till alla ormar och låt dem vara i fred.