Vaccinationer

Exotiska sjukdomar som är obekanta för utländska besökare finns i Kenya och Tanzania. Många av dem bör tas på allvar. Det är dock inte särskilt vanligt att safariresenärer drabbas. Det beror dels på att du som turist inte rör dig i de miljöer där smittorisken är som störst, dels på grund av att många resenärer ser till att ha ett bra vaccinationsskydd mot de farligaste sjukdomarna.

Var uppmärksam efter resan

Var uppmärksam under månaderna efter resan och tänk på att du har varit i tropikerna. Tveka inte att uppsöka läkare om du blir dålig eller misstänker att du har smittat av något. Infektionskliniker har personal med utbildning och utrustning för att diagnostisera tropiska sjukdomar.

Sjukvården i Östafrika

I Östafrika finns riktigt bra sjukhus bara i Kenyas huvudstad Nairobi. Lokala sjukhus och lokal sjukvård på annat håll håller generellt sett låg standard och bör undvikas annat än vid akut behov av läkarhjälp.

Information om och telefonnummer till bra sjukhus i Nairobi finns på den svenska ambassadens webbplats.

Flying doctors till Nairobi

AMREF (se Andra webbplatser i högerspalten på den här sidan) erbjuder en inte särskilt dyr flying doctors-försäkring, som omfattar flygambulans till Nairobi vid behov av sjukhusvård. (Själva sjukhusvården i Nairobi täcks inte.)

Mat och dryck

Det vanligaste hälsoproblemet bland safariresenärer är magbesvär. Var därför försiktig med vad du äter och dricker.

Mer om hälsa
Mer om mat och dryck

Vaccinationer

Kontakta en vaccinations- eller sjukvårdscentral för att få professionell information om vad slags vaccinations- och malariaskydd du behöver på resan, och om vilka sjukdomsrisker du ställs inför.

Bland vaccinationer som kan behövas finns gula febern, polio, stelkramp, difteri, hepatit A och B, kolera, tyfoidfeber, meningococc, tuberkulos och rabies. För de flesta safariresenärer behövs inte alla dessa, och vissa av dem ingår redan i grundskyddet som de flesta av oss redan har. Resenärer som ska vistas i Östafrika under längre tid och närmare lokalbefolkningen än safariresenärer i regel gör behöver det mest heltäckande vaccinationsskyddet.

Utöver eventuella vaccinationer kommer din vaccinationsläkare eller -sköterska med all sannolikhet att rekommendera malariaprofylax. Risk för malariasmitta finns i så gott som hela Östafrika.

Barn som inte har haft eller inte har vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund kan behöva vaccineras innan de reser till Östafrika.

Gula febern-bestämmelser för Tanzania

Vaccinationskrav

Tanzania har sedan 2008 krav på och kontroll av vaccination mot gula febern för resenärer som anländer från länder där denna sjukdom förekommer (= afrikanska och sydamerikanska länder). Kontrollen sker vid gränsen, vilket för de flesta resenärer innebär på ankomstflygplatsen. 2011 gjordes vissa lättnader i kraven.

Vaccinerade resenärer ska medföra ett vaccinationsintyg som bevis på att vaccinationen är gjord.

Äldre resenärer (i regel 60+) som inte kan vaccineras mot gula febern av åldersskäl bör i stället ha med ett läkarintyg på engelska som anger just att de inte kan vaccineras av åldersskäl.

Ovaccinerade resenärer måste låta sig vaccineras vid gränsen för att släppas in i landet. Undvik att låta dig vaccineras i Tanzania för att inte riskera smitta från orena nålar.

Vaccinationen mot gula febern ska normalt tas senast 10 dagar före resan.

Vaccinationskravet gäller ej ...

... resenärer som anländer till Tanzania direkt från Europa, t ex med KLM:s flyg till Kilimanjaro (JRO/HTKJ) eller Dar es Salaam (DAR/HTDA), eftersom Europa inte är ett gula febern-område.

... resenärer som endast har bytt flyg eller mellanlandat i ett annat afrikanskt land och tillbringat mindre än 12 timmar på flygplatsen där. Det innebär att om du mellanlandar eller byter flyg i Nairobi (på flygningar med t ex KLM eller Kenya Airways), Addis Abeba (Etiopian Airways) eller Zanzibar (t ex Qatar Airways) behöver du inte vara vaccinerad, under förutsättning att det är en normal flygrutt med några timmars vistelse på flygplatsen.

Vaccinationskrav på Zanzibar

Också på Zanzibar, som är en del av Tanzania, gäller gula febern-bestämmelserna.

Du behöver dock inte vaccinationsintyg om du anländer till Zanzibar från det tanzaniska fastlandet. (Andra uppgifter har förekommit, men gäller ej.)

Malaria

Malaria, som om den inte behandlas kan vara livshotande, är en blodparasitsjukdom som sprids av främst kvälls- och nattaktiva myggor. Du kan skydda dig genom att äta malariaprofylaxtabletter, använda myggmedel och kläder som täcker kroppen under dygnets mörka timmar samt sova under myggnät.

Malaria kan bryta ut lång tid efter resan. Om du får feber efter att ha vistats i malariaområden bör du omedelbart kontakta en infektionsklinik eller annan läkare. Malaria kan botas helt om behandlingen sätts in i tid.

Det är ganska ovanligt att safariresenärer smittas av malaria, men sjukdomen är svår och bör därför tas på allvar. Malariamyggorna är aktiva i mörkret och kan finnas överallt i landet, men alla myggor är inte smittbärare. Malaria sprids från person till person via mygg, så ute i bushen är risken för smitta mindre än i tätbefolkade områden. På högre höjd (t ex Ngorongorokraterns kant) och blåsiga eller luftkonditionerade platser trivs inte myggorna. Där är smittrisken mindre.

Bästa skyddet mot malaria

Det bästa skyddet mot malaria är att inte bli myggbiten. Täck huden med myggmedel eller kläder under dygnets mörka timmar. Använd de myggskydd som finns på rummet (myggnät, myggfönster, dragkedjor i tält).

Malariaprofylax

Din läkare/sköterska kommer att rekommendera att du äter malariaprofylax, som minskar risken att smittas av malaria och som tas i tablettform. Malariaprofylax ger inget hundraprocentigt skydd mot malaria, utan minskar risken för att malaria ska bryta ut om du får smittan i dig genom myggbett.

De två typer av profylax som oftast skriv ut till resenärer till Östafrika är Malarone (numera vanligast) och Lariam. Den senare ska börja tas tre veckor före utresan, den förra i mer direkt anslutning till avresan till malariaområdet.

Myggnät

Myggnät över sängen ska hålla myggorna borta från dig när du sover. Detta är en mycket viktig del av ditt malariaskydd. Många hotell, lodger och camper har myggnät över sängarna. Om det finns ett myggnät ska du använda det. Om det är hål i nätet kan du täcka över med en handduk, självhäftande tejp, plåster eller något annat som hindrar myggor från att hitta hålet. Det går även att ha med ett eget myggnät som reserv (myggnät finns att köpa på apotek), men det kan vara svårt att sätta upp i rum och tält.

På vissa logiställen finns inte myggnät över sängarna utan i stället för fönstren. Likadant är det på många tältcamper, där tälten har inbyggda myggfönster. Det fungerar också, så länge näten är täta. Om det finns en glipa under rumsdörren kan du täcka den med t ex en handduk.

Täck huden

Förhindra myggbett genom att bära långbyxor och långärmat när du befinner dig utomhus (eller i lokaler där myggor kan ha kommit in) under kvällar, nätter och mornar. Använd myggmedel på hud som inte täcks av kläder.

Malariafria områden

Vissa lodger, öar m m marknadsför sig själva som malariafria, vanligen på grund av att de ligger på lite höjd eller är geografiskt avgränsade på annat sätt. Det innebär inte att du inte ska skydda dig mot malaria om du bor där. Oavsett var du bor och oavsett om dessa ställen är malariafria eller inte kommer du att resa genom områden där det kan finnas malariamyggor.

Lägen på höjd innebär ofta vindar och lägre temperaturer som malariamyggorna inte trivs i. En tumregel för malariafri höjd är 2 500 m, och de flesta lodger ligger betydligt lägre än så. Under värmeböljor kan myggorna dock sprida sig till högre höjder än de normalt förekommer på. Vattnet som krävs för att mygglarverna ska kläckas finns i regel i bergsskogarna.

Du bör inte betrakta några platser i Östafrika som malariafria, annat än de högsta bergen.

Andra sjukdomar

Magsjuka

Milda känningar av magen är inte ovanliga bland safariresenärer, men de är sällan så allvarliga att de påverkar möjligheten att delta i dagprogrammet. Få resenärer får ordentlig magsjuka. Imodium/Dimor eller liknande lugnar magen vid behov.

Det bästa sättet att skydda sig mot magbesvärär att dricka säkra drycker i flaska och hålla sig till väl genomlagad och varm mat.

Gula febern och Rift valley-feber

Gula febern och Rift valley-feber är virussjukdomar som sprids av myggor och som förekommer i Östafrika. Få fall rapporteras bland safariturister. Det finns vaccin mot gula febern.

Rift valley-feber har lägre dödlighet (cirka 1 %) och uppträder främst under regnperioder med mycket regn. Ett utbrott i Kenya och Tanzania i slutet av 2006 och början av 2007 kom under en mycket regnig tid när det normalt sett skulle ha varit torrperiod.

Sömnsjuka

Tsetseflugor ute i bushen kan sprida sömnsjuka, som kan vara dödlig om den inte behandlas. Sjukdomen sprids genom bett av flugorna. Den är dock ovanlig i safariområdena i Tanzania och Kenya, och få fall rapporteras bland safariturister.

Det finns inget medicinskt sätt att skydda sig mot att smittas (och ingen modern och effektiv behandling om man väl blir smittad), utan det bästa skyddet är att inte bli biten (vilket också är önskvärt pga att betten gör ont). Tjockt tyg hindrar flugan från att bita. Insektsmedel med DEET kan ha viss förmåga att hålla flugorna borta, liksom vissa solskyddsmedel (t ex Piz Buin).

Flugorna uppträder lokalt ute i bushen och kan ofta undvikas genom att sådana platser undviks eller lämnas. En mycket liten andel av flugorna är smittbärare. Flugorna ser ut som bromsar.

Ebola

Utbrott av ebola får stor uppmärksamhet i medierna, men sjukdomen har hittills inte förekommit i Tanzania eller Kenya. (Utbrott förekommer i grannländerna Uganda och Demokratiska republiken Kongo, som har andra biotoper som sjukdomen trivs i).

Tanzania och Kenya berördes inte av ebolautbrottet i Västafrika 2015–2016. (Safariområdena i Östafrika låg lika långt från utbrottet som södra Sverige.)

I Kenya förekom för många år sedan enstaka fall av virussjukdomen Marburg, som påminner om ebola. Mount Elgon-området i Kenya ses som ett möjligt smittområde för Marburg och potentiellt även för ebola. Detta område ligger dock långt från de normala safaristråken.

Bilharzios/snäckfeber

Bilharzios eller snäckfeber är en parasitsjukdom som sprids i stillastående eller sakta rinnande sötvatten ute i naturen. Undvik att dricka, bada, vada eller tvätta i sådant vatten. Bilharzios förekommer inte i klorerade swimmingpooler, saltvatten eller tillfälliga vattenpölar.

HIV/AIDS

Även om Tanzania och Kenya inte tillhör de allra värst drabbade länderna i Afrika är HIV utbredd och förekommer både i städer och på landsbygden.

Parasiter och fästingar

Gå inte barfota i onödan. Dels finns gott om sylvassa akacietaggar på marken, dels riskerar du att komma i kontakt med parasiter på marken.

Om du rör dig i gräs eller buskage kan du få fästingar på dig som kan smitta dig med TBE-liknande sjukdomar.