Kikare

Om du skulle ställas inför valet att ta med antingen en kikare eller en kamera på safarin, då skulle det rätta valet vara kikaren. Med den kan du både upptäcka och observera djur som befinner sig för lång bort för att ses väl med blotta ögat. Visst kommer många djur mycket närmare än så, men ibland händer intressanta saker lite längre bort. Den som tycker om fåglar har också större chans att få sitt lystmäte med en kikare i handen.

Om du äger en handkikare: ta med den på safarin. Om du inte har en: fundera på att köpa eller låna en.

Handkikare eller tubkikare?

Den absolut mest användbara typen av kikare är den vanliga handkikaren som du tittar i med båda ögonen. För en normalresenär är en handkikare det enda rätta valet.

Du ser bäst i handkikare i fullstorlek. I kompaktkikare ser du inte lika bra, särskilt inte i svagt ljus, men de är betydligt lättare.

En tubkikare, som du tittar i med bara ena ögat och som i regel har kraftigare förstoring än en handkikare, är svårare att använda under safarin och kan betraktas som ett komplement till handkikaren, främst lämpligt för fågelskådare. Tubkikaren kräver ett stabilt underlag (ett stativ eller en rispåse) och tar tid att ställa in.

Safari Patrol rekommenderar:

· En handkikare i fullstorlek (7x50, 8x50 eller 10x50) för allmän djurskådning.
· En handkikare med 10x50 för fågelskådning.
· En mindre kompaktkikare om det är viktigt för dig att resa lätt eller om du tycker att det är svårt att hålla en större (och tyngre) handkikare stadigt och stilla.

Vad betyder "8x50" och "10x50"?

Det första talet (8x eller 10x ovan) står för antalet gånger kikaren förstorar. Det andra talet (50) står för diametern (i millimeter) på kikarens främre (och större) linser. Ju större frontlins, desto ljusstarkare kikare.

Mer kikarteori finns nedan.
 

Handkikaren, safariresenärens bästa hjälpmedel.

Handkikare

Det finns mängder av olika handkikare (dvs den vanliga handhållna typen av kikare med två linser) i handeln. Fabrikat med topprenommé är Swarovski, Leica och Zeiss, som håller högsta möjliga kvalitet och pris. En handkikare av dessa fabrikat kostar kring 10 000 kr och uppåt. På den nedre änden av skalan finns kikare för ett par hundralappar.

Du själv vet bäst hur intressant det är att lägga ut pengar på en kikare. En bra kikare är inte en dyr kikare, utan en som du är nöjd med. Titta i kikaren som du funderar på att köpa. Kan du ställa in skärpa och dioptri (se högerspalten) så att du är nöjd med resultatet? Jämför med andra kikare. Vilken ser du bäst i? Vilken känns bäst i handen? Vilken skakar minst när du tittar i den? Kommer du att använda kikaren alls efter safarin? Behöver den hålla i 15 år? Hur mycket är du beredd att betala för en kikare?

Fullstorlekskikare (8x50 och 10x50)

En handkikare i fullstorlek ger bäst prestanda. 8x50 eller 10x50 ger en allroundkikare med bra ljuskänslighet (så att du kan använda den också i svagt ljus i gryning och skymning) och förstoring som räcker för den mesta djurskådning. 10x50 (eller ännu mer) är att rekommendera om du vill kunna fågelskåda riktigt bra.

En handkikare med mer än 10x förstoring kan vara svår att se i, pga att skakningarna i dina händer förstärks för mycket – bilden blir bara ett enda skakande. Pröva i kikarbutiken.

Kompaktkikare

Kompaktkikare, eller små handkikare, finns i olika format, vissa av dem mycket små, och är lättare och mindre skrymmande än kikare i fullstorlek. Deras främsta företräde är just att de är lätta att ha med sig.

Många kompaktkikare har ganska kraftig förstoring – 8x är inte ovanlig. Frontlinsen är dock mindre än på fullstorlekskikare. Det ger en lättare kikare på bekostnad av ljuskänsligheten. Exempelvis kan en 8x25-kikare i stort sett bara användas i fullt dagsljus.

Med förstoringen 8x minskar ljuskänsligheten för vuxna brukare så snart frontlinsdiametern understiger 40 mm. För barn och ungdomar, som har ljuskänsligare ögon, minskar den redan under 50 mm.

På en safari används kikare i huvudsak under skapliga eller goda ljusförhållanden. En kompaktkikare fungerar därför för dig som vill resa lätt eller för dig som planerar att ägna safarin åt fotografering eller videofilmning i stor omfattning. Du får mindre att släpa på och kommer hur som helst att titta mest i objektiv, inte i kikaren.

För djurskådning nattetid i strålkastarljus eller månsken behöver du en så ljuskänslig kikare som möjligt: 8x50 (för vuxna) eller 7x50 (för de yngre).

Dela kikare

Det bästa är att ha med en egen kikare som bara du använder. Då finns den alltid till hands, redo att lyftas till ögonen när du så vill.

Det kan fungera skapligt att vara två som turas om om en och samma kikare, under förutsättning att ni båda har likadan syn. En kikare har något som kallas dioptriinställning, vilket innebär att du ställer in kikaren så att den ger maximal skärpa när en person med exakt din syn tittar i den (se "Ställa in din handkikare" i högerspalten). Dioptriinställningen görs en gång för alla, inte varje gång kikaren används. Om två eller fler personer använder samma kikare är det sannolikt att dioptriinställningen inte passar alla, utan att somliga inte ser skarp genom kikaren.

Zoom

Handkikare med zoom kan verka praktiskt, men de mekaniska delarna i zoomen gör kikaren mer känslig än en kikare utan zoom. Livslängden minskar liksom ofta också bildkvaliteten.
 

Liten tubkikare med zoombar förstoring 20–40x.

Tubkikare

Tubkikaren har för det mesta kraftigare förstoring än handkikaren och kräver så gott som alltid placering på ett fast underlag – det går inte att hålla den tillräckligt stilla med bara händerna. En tubkikare på stativ är till god nytta vid fågelskådning på lodger och camper samt när du rör dig i terrängen till fots, men är svårare att använda i safarifordonen pga utrymmesskäl och skakningar.

Om du inte redan har en tubkikare är det troligen heller ingen mening med att skaffa en till safarin.

Kameran som kikare

Med en kamera med 10–12x förstoring kommer du lika nära djuren som med en kikare med motsvarande förstoringsgrad, så i princip kan du använda kameran som kikare, eller snarare som en sorts förstoringsapparat. Men den går inte att jämföra med kikaren, som ger djupseende (eftersom du tittar med båda ögonen) samtidigt som motivet fyller hela ditt synfält, inte bara liten bildskärm som har begränsat antal bildpunkter och inte alltid syns så bra i solsken.

Ytbeläggning på linser

Ljus reflekteras (dvs förloras) varje gång det passerar en linsyta. Genom att linserna ytbeläggs/antireflexbehandlas vid tillverkningen minskas reflektionen. En kikare utan ytbelagda linser ger en mörkare och mindre klar bild (eftersom en del av ljuset förloras på vägen och aldrig når dina ögon), medan en kikare med bra ytbeläggning ger en ljusare och klarare bild.

Stativ

Stativ (till tubkikare och kameror med långa objektiv) går inte att använda effektivt i safarifordonen, det är helt enkelt för bökigt att försöka hitta plats för stativbenen mellan säten, medpassagerare m m. Om du fågelskådar eller fotograferar kan du däremot ha glädje av stativet på lodgerna och camperna eller om du är ute i bushen till fots. Stativet blir dock ytterligare en sak att släpa på.

Rispåse

I safarifordonen kan du använda en risfylld påse för att stabilisera en tubkikare eller en kamera med långt objektiv. Rispåsen läggs på fordonstaket eller i ett helt eller delvis nedvevat sidofönster, och ger genom sin formbarhet ett fast stöd. Skillnaden mot att hålla kikaren/kameran för hand är som natt och dag.

Du är dock inte helt befriad från skakningar ens med en rispåse i fordonet. Så snart någon av dina medpassagerare rör sig skakar fordonet och därmed också tubkikaren eller kameran.

Du kan göra rispåsen själv. Häll ett kilo vanligt okokt ris (torkade bönor eller makaroner funkar också) i en påse (vi själva har använt bl a strumpor och kulpåsar) av luftgenomsläppande men dammtätt material och tillslut med en knut eller ett gummiband. Om du inte vill släpa med dig de extra kilona på flyget kan du köpa riset på någon marknad efter ankomsten till Afrika.

Kikarteori

Två grundfaktorer som påverkar kikarens prestanda är förstoringen och frontlinsdiametern. En kikare som t ex har beteckningen 8x50 förstorar 8 gånger och har frontlinsdiametern 50 mm.

Förstoring

Ju högre förstoring desto närmare ser motivet ut att vara när du tittar på det i kikaren. Du ser avlägsna föremål bättre med hög förstoring.

Ju högre förstoring desto mindre synfält får du när du tittar i kikaren. Det blir därmed svårare att hitta motivet. Om du tittar efter exempelvis en apa i ett träd kan det vara svårt att hitta var apan är – kikaren blir som ett titthål in bland bara en massa grenar.

Ju högre förstoring desto mindre ljuskänslig blir kikaren. Med hög ljuskänslighet går kikaren att använda i t ex månsken. Med dålig ljuskänslighet fungerar kikaren bara i dagsljus.

Ju högre förstoring desto mer förstärks skakningar i kikaren, t ex om du håller den för hand.

Frontlinsdiameter

Frontlinsen är den större lins som är vänd mot motivet när du tittar i kikaren.

Ju större frontlins desto ljuskänsligare blir kikaren. Med hög ljuskänslighet går kikaren att använda i t ex månsken. Med dålig ljuskänslighet fungerar kikaren bara i dagsljus.

Ju större frontlins desto bredare synfält får du när du tittar i kikaren.

Ju större frontlins desto större och tyngre kikare.

Utgångspupill och ljuskänslighet

Om du i stället för att hålla kikaren mot ögonen tittar in i den på armlängds avstånd ser du en ljuspunkt i varje lins. Det du ser är kikarens utgångspupill. Storleken på denna avgör hur ljuskänslig kikaren är. Ju större utgångspupill, desto mer ljus släpps vidare från kikaren in i ditt öga, dvs desto mer ljuskänslig är kikaren.

Dina egna pupiller varierar i storlek från 2 mm i kraftigt ljus till mellan 5 mm (vuxna) och 7 mm (barn och ungdomar) i mörker. Om kikarens utgångspupill är mindre än dina egna pupiller nås ögat av mindre ljus när du tittar genom kikaren än när du tittar utan den. Bilden i kikaren blir då mörkare än verkligheten.

Utgångspupillens storlek styrs av frontlinsens storlek och förstoringen, och kan beräknas som linsstorleken delad med förstoringen. En 8x50-kikare har utgångspupillen 50/8=6,2 mm. Det är bara något mindre än ögats maximala pupill, och ger en bra ljuskänslighet. En 10x28-kikare har utgångspupillen 28/10=2,8 mm och är betydligt mindre ljuskänslig – den fungerar bra i stort sett bara i dagsljus.

För att kunna använda kikaren i skymningsljus bör utgångspupillen vara minst 5 mm för vuxna. Barn och ungdomar, som har mer ljuskänsliga ögon, kan utnyttja en utgångspupill på upp till 7 mm.